Hos barnmorskan idag

Idag var det äntligen dags att få träffa barnmorskan och kolla läget. Har ju inte varit där sedan inskrivningen och det var ju ett bra tag sedan. Det var en ny barnmorska så man var ju nyfiken på hur hon skulle vara också. Tycker det är viktigt att man känner förtroende och kan lita på vad de säger åt en. Jag känner att jag behöver lite mer tid med denna människa för att kunna bilda mig en uppfattning om vad jag tycker. Hon var snäll och trevlig, men kändes en aningen stressad och ville liksom få det hel överstökat lite snabbt. De frågor jag hade tänkt att ta upp fanns inte riktigt tid till. Fick iaf en ny tid om ungefär en månad. Jag hoppas att jag får den där trygga känslan då och att hon har lite mer tid att prata om olika saker. Men en sak som jag tyckte var fint av henne var att jag fick beröm för min amning förra gången. Hon hade kollat upp vilket sjå det var och hon var väldigt imponerad över hur jag stod ut och orkade så länge. Det gjorde mig glad.

Som jag hade kunnat förstå så var min blodvärde inte på topp, så hon rekommenderade mig att börja äta järntabletter. Så det är väl bäst att jag gör det. Värdet låg på 109 och det är det lägsta jag någonsin haft, vilket också förklarar min trötthet kanske.

SF måttet på magen var precis lite över medelstrecket på kurvan. Tror att hon sa 24cm om jag inte hörde helt fel.

Blodtrycket låg på 135/80 vilket är ganska lågt för min del som avskyr att ta blodtrycket. Men det brukar bli lägre ifall man tar om det.

Enligt barnmorskans våg så har jag nästan ett halv kilo kvar att gå upp innan jag når startvikten som jag hade innan gravid. Man kan säga att jag krätes bort över 6 kg. Men det är på gång och så länge bebis verkar må gott tänker jag nog inte nojja över det. Jag vet ju att det kommer sedan.
Kisset var också bra och Smulans hjärta slog på bra. Dock blev Smulan lite irriterad och sparkades ordentligt när vi skulle lyssna. Har faktiskt ingen aning om hur många slag i minuten det var. Men huvudsaken var ju att det slog.

Magen i vecka 25 (24+5).

Vi längtar så efter dig lilla Smula i magen! Just det där med att höra hjärtljuden gör mig lite sentimental. Jag får minnen från Folkes förlossning när jag hela tiden hörde hans hjärta slå eftersom de hade satt en sån där sak på hans huvud. Helt otroligt att man ska få vara med om det igen!