lördag 30 april 2011

Valborgsmässoafton


Efter en liten panik tripp in till stan för att köpa ett par stödstrumpr till mina elefantben kom jag också hem med lite ekologisk cider. Ikväll firar vi våren med knytkalas hos grannar. Hoppas att ni alla får en trevlig valborg!

fredag 29 april 2011

Jag har blivit utbytt mot en elefant på nedre delen

Bild från frukostbordet vecka 38  (37+5). Korviga tår och vrister som är mer svullen än vid en stukning.

Upptäckte igårkväll att mina fötter och vrister numer ser ut som en elefants. Jösses vad svullen jag är! Kanske att något av det 8 kilon jag gått upp är rent vatten? Såg ut så här efter förra förlossningen i typ två tre dagar. Jag har inga sockar eller skor som passar på de här stubbarna. Haha! Jajja, hoppas att det sväller av eller att Smulan kommer ut snart.

torsdag 28 april 2011

Tack och lov för spikmattan

Det är lite som ett mirakel, men sen den dagen (söndag) jag tog fram spikmattan så har jag mått betydligt mycket bättre. Framför allt så har jag sovit väldigt mycket bättre. Verkar som att spikmattan ger mig en djupare sömn och det är eftertraktat kan jag lova. Eftersom jag känt mig så pigg så har jag orkat göra lite mer här hemma som tex plocka bort disk och stå och laga mat och tvätta bort några berg i tvättstugan. Och det känns så bra i både hjärta och själ att kunna bidra med något då R jobbar som en tok med att få bort berget i vardagsrummet. Jag tycker dessutom att de onda och tröttsamma förverkarna är helt okej. Jag är så tacksam över att jag får må lite bättre nu de sista dagarna som gravid. Det är skönt att kunna njuta liksom!

onsdag 27 april 2011

Näst sista (eller kanske sista) kollen hos barnmorskan

Idag var det dags att kolla läget hos barnmorskan igen. Tycker verkligen att vi har fått en kanoners BM på vår vårdcentral. Hon har väldigt bra koll på det mesta och hon är trevlig och lugn. Idag var blodtrycket lite högre och låg på 125/85. Blodvärdet var på 120 och jag ska fortsätta med järntabletterna. Har börjat känna mig lite tung och det visade sig att jag gått upp hela 8kg nu. Är egentligen inte så förvånad då jag ätit som en häst de senaste veckorna. Sf måttet låg på 34 cm och Smulans hjärta slog 144 slag i minuten. Det är så otroligt skönt att veta att allt är bra och som det ska. Bebisen har inte fixerat sig ännu, men ligger väldigt lågt och räknas som ruckbar. (Folke fixerade sig nog inte förrän vattnet gick, så det är inte så konstigt att denna bebis inte sitter fast än). Annars så tycker jag nog att allt känns lite bättre. Fogarna gör lika ont, men det är stabilare nu då bebisen har sjunkit ned så pass mycket. Jag har mycket lättare att andas och äta och lider inte lika mycket av halsbrännan. Tycker också att jag sover bättre nu. Vet inte om det beror på att bebis hållerfogarna på plats eller om det är spikmattan som gör det, förmodligen en kombination. Bokade in ett besök till om två veckor så får vi se om jag dyker upp eller inte.

Vecka 38, bild från igår då magen var 37+2.

tisdag 26 april 2011

Ärenden på stan

Fasen så jobbigt det är att måsta in till stan och gå runt på olika affärer. Idag hade jag världstur och fick sällskap av fina Anna så det blev ju genast mycket trevligt. Men jag blir verkligen helt knäckt av att gå runt där och jag känner nu att det är grymt skönt att det enda ärende jag behöver göra innan Smulan kommer ut är att hämta barnvagnen. Men det blir nog bara en snabbis in på barnenshus för att betala den och sedan lasta in i bilen.

Det som skulle göras idag var att köpa springskor till Folke. Ny deo och hårsnoddar till mig och gärna ett par sköna mjukisar också. Gå på banken och lägga om mitt pensionssparande. Köpa solkräm till Folke. Och inhandla några plagg till Smulan. Samt umgås och fika med Anna så klart!!

Deo från rosenserien, utan aluminium och alkohol. Hoppas att den är lika bra som Dr. Hauschka deon jag har haft innan. Den var slut så jag fick lov att prova någon annan denna gång.


Solkräm till Folke från Grön Gåva. Tänker smörja mig själv med denna också.



Gratisbodyn och byxor som matchar till från Kappahls ekologiska babysortiment Newbie.
 Det kom med ett tvåpack pyjamas till bebis också. Och springskorna tog grabben på sig redan ute så de han inte ens in i huset. Ärendet på banken tog en evighet och jag var nära på att strunta i det, men jag härdade ut och nu är det fixat också. Det känns helt fantastiskt skönt att jag förmodligen inte behöver sätta min fot på dessa gator på ett bra tag nu.

söndag 24 april 2011

Mer om Belly Bandit Bamboo

Fotade från förpackningen. Här ser man hur magbandet ska sitta.


Så här ser den ut om jag lägger den platt på sängen. Just den jag köpte är i färgen natur, men finns också i svart av bambu modellen. Det finns även i andra färger av de andra modellerna.


Märket på insidan av Belly Bandit. Det är alltså ingen lapp som kan skava eller klia. Här står även vad den är gjord av och tvättråden.

Har fått frågor om Belly bandit, magbandet för att stödja midjan efter graviditet. Jag valde att köpa en med bambu överdrag för att de var extra mjuka och det känns bättre då man ska ha den på sig under en varm period. Jag har även känt på en orginal och den var ganska sträv i ytan så jag tyckte att det var värt pengarna att ta en lite dyrare som känns jättelen i tyget. Min kostade 895kr men de går att fynda billigare på Blocket och tradera.

Saxat från My Little Star's hemsida:
"Nu finns succén

Belly Bandit i Sverige!


Belly Bandit har blivit en favorit hos både Hollywoodmammor och tusentals andra mammor i USA och sprider sig nu över världen!


Produkten är designad för att hjälpa till att stödja magen och midjepartiet efter en förlossning och ge en snabbare återhämtning av figuren. Belly Bandit fungerar också som ett stöd under amning.


Kan användas från dagen efter förlossning och rek. tid för användning är 6-8 veckor från det att bebisen fötts men kan användas längre vid behov.


Även efter kejsarsnitt hjälper Belly Bandit kroppen att återhämta sig snabbare och ge ett skönt stöd.


Belly Bandit är en mjuk gördel som ger stöd åt mage, rygg och ben. Att linda midjepartiet efter förlossning har varit en sed i många kulturer under århundraden. Nu har många av Hollywood stjärnorna gått ut i intervjuer och meddelat att de valt samma metod i form av Belly Bandit som t.ex.


Angelina Jolie, Halle Berry, Jessica Alba, Tori Spelling och Gwen Stefani som alla är nöjda användare av produkten!


Här är modellen Bamboo som är en eko-vänlig variant med samma funktion som Original. Den här varianten är helt täckt av ett riktigt mjukt tyg tillverkat av bambu som passar extra bra för känslig hud t.ex. efter kejsarsnitt. Av de tre modellerna är det här den absolut skönaste. Produkten finns i svart eller natur och storlek XS, S, M, L & XL.


Du väljer storlek utifrån det midjemått du förväntas ha efter att barnet är fött. Några tumregler är att midjemåttet efter förlossningen brukar vara runt detsamma som vad du har i åttonde månaden. Precis innan förlossning kan du dra bort 7,5-12,5cm från ditt nuvarande mått. Efter förlossningen gäller det verkliga midjemåttet.


X-Small=71-83cm
Small=84-95cm
Medium=96-111cm
Large=112-126cm
X-Large=127-145cm

Är du på gränsen mellan 2 storlekar rekommenderar vi att du väljer den mindre för att undvika att din Belly Bandit blir för stor alltför snabbt. Det bästa är att ha så mycket som möjligt av kardborreknäppet kvar i början av användandet för att sedan kunna dra åt allt eftersom måttet minskar!


Belly Bandit kan även användas av dem som fått barn för en längre tid sedan för att ge en mer slimmad siluett under användandet, ett skönt stöd för ryggen och en bättre hållning! Ett jättebra stöd t.ex. om man har ett arbete där man är stående långa perioder. Se även modellerna Couture och Bamboo som har samma funktion som Original men är klädda i ett mjukt tyg för ytterligare bekvämlighet."

Självklart så kommer jag att berätta hur jag tycker den fungerar när jag fått chans att använda den ett tag. Jag kommer förmodligen att sälja den när den blivit för stor och då hojtar jag till här på bloggen så klart!

Spikmattan som smärtlindring


Äntligen så har jag premiärvilat på spikmattan sedan jag blev gravid. Eftersom jag enligt ultraljudet går in i vecka 38 idag så anser jag det helt ok ifall det skulle råka skynda på en förlossning. Det här var så otroligt efterlängtat men jösses vad ont det gjorde att lägga sig. Det märks att kroppen inte är van. Ska försöka ligga en stund på den innan jag somna ikväll också och se om det kanske kan förbättre min sömn lite.

lördag 23 april 2011

Några bilder från igår

Provar huggarhjälmen så man kan hjälpa pappa att fälla träd.


Huset från baksidan. Äckligt att gå på lägdan då det är miljoner sorkhål och helt underminerat.


Stor pigg humla som landade på en handduk en stund.


Rabarbern som bröt sig upp ur jorden.


Ny rensade pallkragar.
Långfredagen var min bästa dag på länge. Varmt, soligt och helt härligt. Vi var ute hela dagen och solen lös på oss ända fram tills Folkes sovtid var passerad. Vi har en helt fantastisk påsk hittills och ett väldigt uppiggande och fint sms fick mig att bli så glad idag. Jag tror nog att hela påsken kommer att bjuda på härliga dagar!!

fredag 22 april 2011

Njuter av vårvärmen


Idag har jag sakta, sakta med hjälp av min son pysslat lite i trädgården. Skönast är det att ta en paus i campingstolen och lyssna på alla fåglar. Att något som skulle ta en timme i vanliga fall kan ta en hel dag nu, struntar jag i. Det är så mysigt att vara ute i värmen!

torsdag 21 april 2011

Skärtorsdag




Idag är det början på påsk. Jag sov riktigt gott inatt så jag känner mig rakt pigg, har dock lika ont men det är lättare att stå ut när man inte är lika trött. Våren är verkligen här hos oss nu. Det är varmt ute och nästan all snö är borta som av ett mirakel. Från vardagsrummet hör man sågen, borrar och släggor som jobbar för att få bort berget. Snigeldynamiten har hjälpt till också. Jag har starka funderingar på att gå ut och rensa rabatten och pallkragarna, men tänker inte göra det. Kroppen behöver vila nu, gör det kanske imorgon istället.

onsdag 20 april 2011

Idag

Sov två timmar inatt. Har känt mig bakis hela dagen. Tröståt hamburgare på max. Sprang en massa ärenden på stan (läs blev runtkörd för att kunna göra en massa ärenden). Sov en timme på sängen. Gick ut och planterade penseer. Fick bråka med hunden som gjorde lerbad och åt sork. Trött treåring som inte ville gå in. NU=totalt knäckt och ska nog försöka äta något och sova i soffan ett tag.

Dagens insikt: Mina mamajeans är för små. Förverkarna gör väldigt ont och man är öm länge efter de har slutat. Jag kan inte knyta ett par converse på mig själv. Jag måste vila meeeera på dagen. Försöka att inte göra något alls imorgon för att kompensera den här dagen.

Ååå vad jag längtar efter att Smulan ska komma ut nu!!!!

tisdag 19 april 2011

Min mjuka randiga vän




När katten inte är som en lerhög kan han få sällskapa på kökssoffan. Han är mjuk och varm och det är skönt när han lägger sig om ryggen. Lite som en värmedyna fast gulligare!

Magen i vecka 37

Magen framifrån. Syns nästan inte, men man ser att jag är lite bredare runt höfterna och lite rund om kinderna.

Magen i vecka 37 (36+2)
Har varit lite dålig på att skriva om magen senaste tiden verkar det som. Men här är den på bild i vecka 37. Personligen så tror jag helt ärligt att jag ligger längre fram med tanke på hur jag känner mig och mår. Jag tror att jag går in i vecka 38 imorgon kanske. Varför tror jag det då? Jo för att jag har fått för mig att det är en mindre typ av bebis där inne. Jag kräktes ju i princip flera gånger om dagen ända fram till rutinultraljudet och jag tror nog att det har påverkat bebisen och även då BF datumet vi har fått. Men men, det spelar ju ingen roll. Smulan kommer ut när h*n känner för det ändå oavsett vad någon har sagt eller tror.

Å hur mår jag då? Ja precis som en höggravid brukar må fast med lite extra ont kanske. Foglossningen har faktiskt inte blivit värre utan verkar ha stannat upp i sin utveckling. Det gör såklart fortfarande väldigt ont, men som det är nu verkar det inte bli så mycket värre iaf. Bebisen har sjunkit ned lite så halsbrännan är inte heller lika hemsk och jag kan andas lite bättre. Jag har ganska mycket förverkar vissa dagar och har hunnit bli nervös två gånger att det kanske kommer att komma en bebis tidigare än vad vi tror.

Smulan har det ganska trångt och det buffas en hel del och h*n har mycket hicka. Ibland känns det som att h*n klöser mig och det är inte så skönt. H*n är också väldigt bestämt med hur h*n vill ligga inne i magen. Om jag trycker bort ett knä eller en fot från mina revben så går det bara nån sekund så är den där igen. Det känns tydligt att denna bebis är väldigt annorlunda från hur Folke var. Och det ska bli spännande att se vad det innebär utanför magen också.

Stöd för mage och rygg efter graviditet - Belly Bandit


Jag har beställt och fått hem en gördel att ha runt midjan efter bebisen har kommit ut. Har funderat på detta ett tag då man läst så mycket om mammor med slanka figurer snabbt efter förlossning. Har en vän som provade just denna gördel (Belly Bandit) och hon berättade att det var så skönt med stödet just runt midjan. Både för rygg och magmuskler. Jag minns ju själv att jag alltid kände mig väldigt trött i nedre delen av ryggen när Folke var nyfödd då jag satt och var ute och gick. Min mage drog ihop sig rätt snabbt den gången, men jag kan tänka mig att den är lite slappare denna gång. Då jag upptäckte att det fanns en variant som var lite mer EKO-vänlig i bambu tyg så tänkte jag att det kan nog bli bra. Eftersom man ska ha den så mycket som möjligt första veckorna och då är det ju skönt om den är mjuk och len mot kroppen. Samt att bambu är antibakteriellt och jag har en svag aning om att jag kommer att svettas en hel del. Det står också att just denna av bambu är perfekt till snittade och lite mer känsliga mammor. Jag kommer nog inte att behöva bli snittad, men lite käsnlig är jag allt. Det ska bli jättekul att få testa den sedan. Här kan man läsa mer om just den Belly Bandit jag beställde.

I det lilla paketet låg även en miniskötväska i härliga färger samt några godisar. Lyckan blir lätt total för en trött och sötsugen gravid. Den lilla skötväskan är supersmart designad och passar precis till några blöjor och tvättlappar. Perfekt om man bara ska ut en snabbis med bärselen eller om man bara vill ha med något litet på vagnen.

Tusen tack till My Little Star för bra service och den fina presenten!!

måndag 18 april 2011

Hej bloggen

Jag har inte bloggat för att jag inte ids. Har varit lite mer praktiskt istället så jag är som bara less. Sov illa i natt och har rätt så ont i ryggen. Har lagt alla bebiskläder i ordning och bestämt exakt vad vi ska ha i BB-väskan. Legat med FormFix kudden och läst tidningar i sängen. Tampats med trotsig treåring. Rensat gräsmattan från Villes nr 2, som töat fram. Och vräkt i mig en stor tallrik glass. Fixat och donat med föräldraledigheten. Bestämt att Folke ska vara ledig från förskolan lääänge. Slängt bort en massa skräp och tvättat en massa tvätt....
Ska nog äta en macka och kolla på lite tv nu.

söndag 17 april 2011

Hallå där ute? Ingen annan som är vaken nu?

Jäpp, jag är vaken nu. Det är inget konstigt alls. Jag klarar helt enkelt inte att ligga kvar i sängen då allt är totalt obekvämt och jag måste vända mig hela tiden fast det gör störtont att vända sig. Skonar de andras sömn då jag går därifrån tror jag. De senaste veckorna har jag ofta gått ned och grejat en timme eller två bara för att kroppen ska få hamna lite upprätt en stund. Jag går på toaletten, äter lite, surfar på nätet och bläddrar i tidningar. Jodå, det är ganska tråkigt! Önskar att jag istället hade kunnat å ut med hunden eller nåt.

R säger att jag borde ta upp datorn i sängen så kan jag palla upp mig där med kuddar och surfa runt lite, men jag har fasen inte samvetet till det. Får se om jag kanske törs kolla på tv i sovrummet när väggfästet till vår lilla tv kommer. Men jag är så rädd att störa de som sover så risken är nog liten. Eftersom alla små minuter av sömn är så extremt värdefulla för mig så vill jag ju inte att någon annan ska mista sina minuter pga av mig och mitt bökande. Men snart så ska detta bökande bytas ut mot nattamning och blöjbyten och tung sömn. Fick dessutom en fantastisk uppenbarelse igårkväll. R kommer nog bara att behöva jobba 8 dagar till innan han blir helt ledig jättelänge!! Hurraaa, vad mysigt!
Ne nu ska jag nog gå och lägga mig igen....

lördag 16 april 2011

Våra sjalar och selen

Ja, jag är en sjalmamma! Jag hade läst om att bära barn i sjal då jag var gravid med Folke i magen. Har egentligen ingen aning om hur jag kom in på det, men jag tror att det halkades in där då jag kollade runt på nätet efter tygblöjor. Jag läste ganska mycket om just detta och blev helt frälst. Tog kontakt med en som säljer sjalar inne i stan och jag åkte dit och köpte en trikåsjal två veckor innan Folke skulle komma. Jag tränade och knöt några gånger hemma och packade sedan ned den i BB-väskan när det väl blev dags. Å jösses vilken räddare i nöden det var. Eftersom vi fick ett barn som i princip fick panik om han inte hade kroppkontakt hela tiden och han blev dessutom väldigt tung väldigt snabbt.
Självklart så blev det ju mer än en sjal eftersom vi trivdes så bra med sjalbärandet. Vi köpte även en ergonimisk sele som var händig att ha som omväxling. När Folke sedan slutade att åka i sjal och sele så sålde jag några, men sparade ett gäng ifall det skulle bli syskon. Nu är det ju snart dags för syskon och jag längtar tills jag får mysa med sjalarna igen. Jag hoppas arr Smulan ska vilja åka lite iaf, bara för att det är så mysigt.

Har nu tre sjalar och en sele som jag sparat för att de varit så bra.
Den första sjalen jag köpte är en trikåsjal i mjukt och tunt tyg. Perfekt för att bära nyfödda och lätt att knyta för nybörjare. Det är en stetchig sjal som man knyter på sig först och sedan stoppar i bebisen. Så den är enkel att använda då man inte behöver knyta av den varje gång bebis ska i och ur. Skönt också att den inte är tjock i tyget, då det blir ganska varmt att bära i sjal.


Detta var dagen efter vi hade kommit hem från BB. Så jag hade inte riktigt hunnit piffa till mig själv, men Folke sover gott i trikåsjalen. Just denna sjal heter Sino och kommer från Looma, den är i färgen havssäv.

Har även sparat en vävd långsjal som är ungefär som trikåsjalen men inte stretchig. Den avlastar bättre och man kan bära tyngre barn i den. Den går att knyta på oändliga sätt och man knyter den samtidigt som man tar upp barnet på kroppen. Så den kan kräva lite mer övning.
En varm sommardag i den vävda långsjalen. Denna sjal är en Hoppediz extratunn och färgern heter Kairo.
Sedan har jag även en ringsjal. Det är en lite enklare modell som man inte behöver knyta. Den är perfekt då man bara ska göra lite snabbare ärenden, men kanske inte den bästa att bära i jämt så den bara sitter på ena axeln. Hade den ofta i bilen eller skötväkan då den tar väldigt liten plats.
Hittade ingen bra bild på då jag använder just denna sjal så jag lånar en här. Detta är en sjal som heter Ringo och kommer också från Looma. Min är i färgen blåsippa (tror att det är samma som den vänstra på bilden).

Sisst men inte minst har vi även en ergonimisk bärsele. Den är ergonomisk för både barnet och bäraren. I selen sitter barnet precis som i en sjal. Den avlastar skönt och är ganska enekel att använda. I denna typ av sele kan man bära barn från nyfödd upp till 25kg.
Ska sova en stund på mammas mage. Just denna sele är en Beco Butterfly i färgen Ethan.

På pappas rygg, mitt i arbetet.

Vi har haft ett gäng sjalar till också, men sålt dem vidare då jag insåg att vi inte kan ha hur många som helst. Det jag saknar och skulle vilja ha är en Mei tai. Det är som ett mellanting mellan sjal och sele som är enkel och smidig att använda. Har inte orkat sätta mig och sy en egen (är inte världsbäst på att sy) och inte heller idas köpt en. Vi får väl se hur Smulan är. Om det också blir ett sjalbarn.

För er som är nyfiken på det här med sjal så kan jag rekomendera dessa sidor.
Forum om diverse bärdon: http://www.sjalbarn.se/
En bra webshop med grymma knytinstruktioner: http://www.edenbaby.se/pages/information.php

Alla sjalar jag har köpt är begagnade utom trikåsjalen och selen. Så vill man prova och komma undan lite billigare, köp begagnat. De som är använda förut är ofta mjuka och gosiga. Man kan fynda bra på både blocket, tradera och sjalbarn.

fredag 15 april 2011

Alltså vissa människor!!??

Hur lågt kan man sjunka när man klankar ned på Sveriges sötaste nyblivna mamma? Att kommentera Ebbas utseende bara några enstaka dagar efter hon fött barn är tragiskt och hemskt. Jag är personligen imponerad av henne som orkade göra sig så fin och möta alla dessa människor. Då jag själv på samma dygn, då jag fött Folke, tog på mig en mjukisdress och lämnade BB för att sedan växa fast i soffan hemma. Nä det där var nog veckans värsta vuxenmobbning.

torsdag 14 april 2011

Trapetskrokar till Naturvaggan


När R var in till stan idag så hittade han perfekta krokar till Naturvaggan. Rejäla trapetskrokar från clas ohlson för billig slant. Så jag tror vi tar och hänger upp vaggan nästa vecka i vårt sovrum så man ser hur det blir. Kommer nog att måla krokarna vita eftersom de var så stora.

Hurra för att torkvindan töat fram!!


Lite koko är jag nog, men jag älskar att hänga tvätt ute. Men eftersom det är skuggsida bakom vårt hus så har det varit väldigt mycket snö där torkvindan står. Men för nån dag sedan var jag där och petade runt med en spade för att skynda på våren lite. Och yeey idag har det töat så mycket att jag lätt tar mig fram dit med lite tvätt. Har nu skurat rent alla klädnypor och torkat av torkvindan. Och det första jag hängde ut var våra täcken! De behövde verkligen tvättas efter en lång vinter. Det blir nog snart lite sängkläder där också samt att jag ska tvätta upp alla tygblöjor och mer bebiskläder.

onsdag 13 april 2011

Mår illa

Började må ruskigt illa igårkväll och det håller fortfarande i sig. Har ju mått lite illa och kräkts några gånger nu senaste veckorna igen. Men nu känns det sådär jobbigt som i höstas. Smulan har parkerat ett ben på utsidan av revbenen vid min lever(?) och det är så extremt obekvämt. Undrar om den här bebisen är en riktig kort sak som kan möblera sig på det där sättet. Vet inte vad jag ska våga äta eller dricka nu då jag mår såhär.... hmm.

tisdag 12 april 2011

Förlossningsberättelse från Folkes födelse

Känsliga läsare få scrolla ned för att slippa läsa detta. Här kommer en berättelse från förlossningen med Folke. Den är skriven ett bra tag efter förlossningen så jag tyckte själv att den var mest realistisk. Detta är väldigt privat och ni får ta hänsyn och respektera det. Jag har funderat länge om jag ska ta med detta här på bloggen eller inte efter som jag tycker det är privat, men jag vill också dela med mig av detta då det kanske kan hjäpa eller peppa någon eller bara vara intressant.


Här var Folke alldeles sprillans ny inne på förlossningen. Han hade börjat äta och jag har inte ens hunnit hoppa i duschen.


Bild från Folkes dop. Tyckte den var lite rolig så den fick komma med här också.

Förlossningsberättelse Folke
Beräknad födelse för lilla bebisen var den 13’e november. Detta blev sedan flyttat till den 16’e november då vi gjorde rutinultraljudet.

Den 16’e november var en fredag och jag hade verkligen inga känningar alls på att det skulle kunna hända något. Vi hade planerat att gå på bruksgodset för melodikryss och äta. Orkade inte sitta hemma och vänta hela tiden. Även om jag visste att det var vanligt för förstföderskor att gå över tiden så var man ju såklart lite pirrig och tyckte att det nog borde komma en bebis vilken sekund som helst. Kvällen gick och allt var lugnt, ingen bebis. Lördagen kom och allt var lugnt. Jag började tro att jag bara skulle gå runt och vara sådär tjock resten av livet (man blir knäpp av att vänta ibland). Vi gick och lade oss som vanligt lite sent på lördag kväll och jag hade svårt att somna för det bara kröp i kroppen på mig.

Vaknade halv tre på natten och hade då en ganska rejäl sammandragning. Låg kvar i sängen en stund eftersom jag hade så otroligt svårt att vända mig med den där bautamagen. Men efter tio minuter kom en till sammandragning som var väldigt tydlig. Insåg hur otroligt kissnödig jag var och hungrig med. Klev upp och gick ned för att kissa och fika. Gick på toa och ställde mig sedan i i kylskåpet och rotade, då kom en till sammandragning. Fikade och insåg att jag fick en tydlig sammandragning var tionde minut. Tankarna började yra runt och jag kom fram till att det kanske var på G, på riktigt nu. Det kanske hade startat nu. Eftersom det var omöjligt att somna så vaggade jag runt en stund nere i huset och hade dessa regelbundna sammandragningar. De var ganska korta när de väl kom, men de gjorde mera ont än alla tidigare förverkar/sammandragningar jag hade haft. Helt plötsligt vid sextiden på morgonen så slutade det. Jag skyndade mig upp och lade mig i sängen för att sova lite. Jag låg och vred på mig i 45 minuter och sen dök dessa förverkar upp igen. Jag väckte R och bad honom elda för jag ville kunna duscha och bada. Jag talade om hur natten hade varit och att det kanske var på G nu. Han eldade och vi åt frukost. Jag vankade av och an i huset och varvade med lite vila i soffan framför en massa tv-program samt dusch.

Värkarna som kom hela tiden var tionde minut blev starkare och starkare och när klockan var runt 14.00 så blev jag less. Var så trött eftersom jag inte hade sovit så mycket och jag hade knappt sovit något alls de närmsta dygnen heller. Jag ringde då förlossningen och fick rådet att ta alvedon och duscha och försöka sova/vila. Mäh, hur skulle man kunna sova med värkar var tionde minut?!! Jag tog alvedon och lade mig i badet och försökte slappna av så mycket jag kunde. Värkarna kom hela tiden var tionde minut ändå och de blev starkare och starkare. Efter badet så funderade jag på att det kanske var dags att packa en BB väska. Tog fram en väska och slängde ned lite kläder till mig själv och bebisen. Spenderade sedan resten av eftermiddagen i soffan i ett försök att få någon vila. Profylaxandades och tyckte ändå att det gick ganska bra.

Vid 16.00 tiden så började värkarna bli allt tätare de varierade då mellan fem och sju minuter. Jag försökte äta lite middag och kände hur det började bli ganska jobbigt och hur galet trött jag var. När klockan var 20.00 så var värkarna ännu tätare så sa jag till R att nu orkar jag inte mera, nu får du ringa och säga att vi kommer in. Jag klev upp från soffan och tänkte packa de sista i BB väskan. R ringde in och berättade läget och hämtade sedan bilen. När jag stod uppe i hallen och hade hämtat kläder som jag skulle ha på mig så bockade jag mig fram för att stänga av datorn. POFF!! Å nej, jag kissar på mig…? Det bara forsade vatten och jag fattade att nu har vattnet gått. Ropade på R som fick komma med handdukar och jag försökte gå ned utan att blöta ned hela huset. R fick lov att lägga platspåsar och handdukar i framsätet på bilen och jag gjorde ett tappert försök i att ta på mig kläder medan vattnet rann och rann. Jag märkte ganska snabbt att värkarna som kom efter att vattnet gick gjorde galet mycket ondare så vi skyndade iväg. Halvvägs ut på e:4’an så kom jag på att vi glömt kameran. Tvingade R att vända och åka hem för att hämta den. Sen körde vi till akuten. Resan i bilen som kanske tog högst 20 minuter var ganska jobbig. Det var obekvämt att sitta där och värkarna gjorde så ont. Jag blev så kall då jag var så blöt och kunde inte slappna av lika bra. Blev dessutom stressad och kanske lite rädd då det började göra så otroligt ont. Allt blev så verkligt då vi närmade oss sjukhuset. R parkerade utanför akuten och hjälpte mig in genom dörren.

Jag sa i luckan att jag skulle på förlossningen och då ringde de upp och bad någon möta mig, medan R gick ut och skulle parkera bilen och hämta packningen. Ganska snabbt kom en glad undersköterska springandes och mötte mig. Hon sa att jag skulle följa efter henne, men då fick jag säga att jag inte kunde gå så bra då vattnet bara rann hela tiden. Hon sprang iväg och hämta en rullstol och lade ett sånt där skydd på den. Sen bar det av i en väldans fart. Vi kom upp på rätt våning och åkte in på avdelningen. Det var helt mörkt och tyst och jag tänkte hur i hela friden R skulle kunna hitta mig. Jag fick komma in i en förlossningssal och byta om från mina blöta kläder till sjukhuskläder. Den otroligt goa och gulliga undersköterskan hjälpte mig upp i sängen där inne och hon berättade att det var skiftbyte på G strax så jag skulle få träffa en annan sköterska och en barnmorska som skulle jobba natten.

R kom inhastandes med packningen och strax efter kom barnmorskan och började fråga om hur allt var och hade varit. Klockan hade då hunnit bli 21.30 och jag berättade precis hur det hade varit och barnmorskan undersöte mig jag var då öppen fyra centimeter och de satte på CTG apparaten. De såg att jag hade svårt att slappna av och var ganska skakis så jag fick ett gäng med varma handdukar samt efter en timme akupunktur på magen. Efter en liten stund så började värkarna att bli riktigt jobbiga och de föreslog att jag skulle prova lustgasen. Jag ligger på sidan i sängen och andas och det funkar ganska bra. De föreslår att jag ska försöka kliva upp ur sängen och tar fram en sån där gåstol. De lyfter upp mig med hjälp av R, men då det kommer en värk så rasar jag ihop på golvet så de lägger tillbaka mig i sängen. Efter detta kommer det en för mig, lång väntan där jag är totalt utmattad och bara ligger och profylaxandas och tar hjälp av lustgasen. De försöker tvinga i mig nyponsoppa och jag tar en klunk för att få tyst på dem. Jag ber om lite vatten istället, men det blir bara en klunk av det också. Strax efter 24.00 så får jag nog och vill gå hem, jag vill inte ha sådär ont mera och jag vill slippa allt och alla och bara få lugn och ro. Jag inser ju att det inte riktigt funkar så och ber om mer hjälp. De föreslår en ryggbedövning och jag tackar glatt ja till det.

Det är en annan barnmorska inne hos mig, men jag märker det knapp eftersom jag inte orkar hålla ögonen öppna pga smärtan och utmattningen. Hon förbereder samt kallar på en narkosläkare. Narkosläkaren kommer och väntar medan de förbereder mig för ryggbedövningen. Jag har ingen aning om hur han såg ut eller var i rummet han befann sig eftersom jag inte orkade öppna ögonen. När barnmorskan äntligen är klar med det som ska fixas så undersöker hon mig och upptäcker att jag är helt öppen så skickar de iväg narkosläkaren och jag får glatt bita ihop. Denna barnmorska pratade med mig på ett sätt som lugnade mig och hon hjälpte mig att få till min profylax andning lite bättre.

Efter nån enstaka minut med värkar som gjorde att jag ville krysta upptäckte de att bebisens hjärtljud inte gick att höra så bra. Det blev bestämt att sätta en skalpelektrod på hans huvud och då hörde man tydligt att mina värkar var väldigt jobbiga för honom. De sa åt mig att andas så mycket jag bara kunde i masken och vred på 100% syre. Värkarna var fruktansvärt jobbiga och jag fick ligga på sidan och försöka ta mig igenom detta med hjälp av pepp från från R och de andra i rummet. Det gjorde så ont i mig att jag fick panik om de petade på mig.

Jag fortsatte att ligga på sidan och försöka krysta, vilket var otroligt frustrerande då jag själv inte tyckte att det hände något alls förutom att jag bara blev mer och mer trött. Jag blev mer och mer rädd när jag även hörde bebisens hjärtljud bli så låga vid varje värk. Tanken slog mig att be om ett snitt så de fick ut stackars lilla bebisen som inte verka må så bra. När jag har krystat allt vad jag kan och orkar i ungefär 1½ timme så börjar värkarna att ge med sig. Nu ville inte kroppen mera alls. De lägger mig på rygg i gynställning och satt genast igång värkstimulerande dropp, och det var rena döden. För åter kom de hemska värkarna och de gjorde om möjligt ännu ondare. Läkare blev tillkallad för att kolla upp situationen och de undrade om jag kanske ville ha lite mer hjälp. Eh..jaa, jag fixade ju inte detta så bra så lite hjälp vore skönt. Klockan är nu strax efter 02.00 och in kommer läkaren och den där gigantiska sugklockan rullas in. En barnläkare står också nu i rummet för att snabbt kunna ta bebisen när den kommer ut. Jag är vid detta laget i princip livrädd och tror nog att både jag och bebisen ska dö.

Läkaren börjar med att försöka sätta sugkoppen på bebisens huvud och den proceduren är den mest smärtsamma och fruktansvärda jag varit med om i hela mitt liv. Jag trodde ärligt inte att man kunde vara vid liv och ha så ont samtidigt. Jag skrek och det var hemskt. Efter en stund så fick läkaren äntligen dit den på plats och de började proceduren med få upp ett vakum så klockan ska sitta kvar på bebisens huvud. När det är klart så inväntas en värk och jag krystar allt vad jag kan samtidigt som läkaren drar. Inget händer. Efter en stund kommer en värk till och jag krystar så jag tror att jag ska spränga mitt huvud från kroppen och läkaren drar… pang säger det. Sugklockan släppte! När jag fattade vad som hänt får jag panik. Jag klara inte av om de ska sätta fast den igen, jag klarar inte den där hemska smärtan en gång till. Det går inte. Läkaren och barnmorskan ställer sig i hörnet och diskuterar lite lågt om vad som just hände. Jag hör hur barnmorskan säger.. ”att hon inte tycker att vi ska plåga den här mamma mera”. Medan läkaren mumlar något om att det kostar ju så mycket pengar. Varpå barnmorskan öppnar en låda och sliter upp en förpackning med en Kiwi klocka. Läkaren muttrar lite och de kommer tillbaka till sängen. Barnmorskan säger åt mig att detta inte kommer att göra lika ont och hon har rätt. Läkaren sätter denna lilla plastklocka utan att jag nästan känner det. Det kommer en värk och jag tar i för kung och fosterland igen. Alla hejjar på glatt och säger att nu kommer nog bebisen. En till värk kommer och jag ser hur läkaren drar allt vad han kan och jag tar i som om jag skulle lyfta ett hus. Helt plötsligt så kommer huvudet ut och bebisen skriker så högt att det skär i öronen på alla. När det ljudet når barnläkarens öron så lämnar han rummet och jag känner bara hur lättad jag blir av att se den mannen gå. Klockan är nu 02.35 och resten av bebisen halkar ut och de fotar märket på hans huvud innan de lägger honom på min mage. Jag tar emot honom och ser att det är en pojke. Jag är i total chock och så tacksam över att det gick och att bebisen ser ut att må bra Barnmorskan skrattar och säger att han var då väldigt söt. Jag tittar på min son och blir lite lätt förvirrad han är liksom sådär rund och go och ser inte alls ut som en nyfödd. Han är ju såklart det vackraste i världen och jag blir helt överfylld av tacksamhetskänslor till alla i rummet som hjälpte mig. R får klippa navelsträngen och de ger oss små handdukar och nån filt att torka av bebisen med.

Eftersom det blev ganska våldsamt på slutet så fick jag rejäla bristningar och de ska börja laga. Hela mellangården och en liten sfinkterruptur samt i vagina. De ger mig massor av bedövning så jag känner inte smack. Antar att de tycker jag att fått stå ut med ont så det räcker för en stund. Jag känner på något sätt att jag kommer tillbaka till en helt annan värld som bara är fylld av total lycka och lättnad. Bebisen skriker och skriker och han slutar inte förrän barnmorskan tar honom och klär på honom. Läkaren lagar så gott han kan och lämnar rummet efter ca 20 minuter. Därefter får jag krysta ut moderkakan och barnmorskan lagar resten som ska sys. Medan jag bli ihoplappad så får bebisen försöka amma och det går väl hyffsat. När allt är klart så lägger de på mig ett täcke och lämna oss själva. Vi är nog båda två totalt slut på och vi bara tittar på varandra och på bebisen. Efter ungefär en timme så kommer de in med fikabrickan och jag bara vräkte i mig. Var så sjukt hungrig och törstig. Eftersom jag inte hade lyckats få i mig något på nästan 12 timmar. Efter vi hade fikat så fick jag hjälp upp och det var dags att få gå och duscha. Jag lämnade efter mig en flod av blod på golvet på vägen och fick sitta i duschen med sällskap av undersköterskan som höll lite extra koll. Höll på att svimma så jag satt länge med huvudet mellan knäna. Jag piggnade till efter en stund och fick klä på mig och försöka kissa. Sen gick vi iväg mot BB.

Jag stödde mig på baljan som vår son låg i och R gick som en packåsna med alla saker. I korridåren fick vi stanna vid en tavla och sätta en blå liten nål på rutan som stod för dagens datum, att en pojke kom till världen den tidiga november morgonen. Kom in på BB vid 05.30 och fick dela rum med en annan kvinna som hade fött sitt tredje barn. Där inne så förklarade de att R inte kunde stanna för att det var fullt. Men det kändes ändå helt okej. De erbjöd sig även att ta bebisen så jag fick sova, men där kom det nån slags modersinstinkt och bara sa NEJ. De bäddade ned mig och jag sa hejdå till R. Sen sov jag och vår fina son 3½ timme. Sen var det ny dag och vi var helt plötsligt en liten familj på tre.


Ja, det var så det gick till då vi fick får underbara son! Förhoppningarna är stora om att kommande förlossning ska gå smidigare och kanske lite snabbare. Och såklart att vi ska få ett lika friskt och välmående barn som Folke.
Är det någon som undrar något om denna text så fråga på, jag lovar att svara så gott jag kan.

måndag 11 april 2011

Slappa


Idag gör jag inget. Det är ca 25 grader varmt i solen!!! Jag och hunden solar på bron. Verkligen behövligt efter denna intensiva helg och en natt utan sömn. Trots att vi har en halvmeter snö kvar så är det verkligen vår nu. Skönt!

söndag 10 april 2011

Jösses vi har ett berg och en sjö i vardagsrummet!

Hörnet där skrivbordet stod. Där var det en mindre sjö. Lagomt kul!

Ingången till resten av huset som är igenplastad och väggen där tv'n stod.


Berget som var lite väl stort och jag som har snygg form i megastor jacka.

Ja, detta var vad som visade sig under golvet. Och det framkallar ju lite blandade känslor. Insikten av att det kommer att ta bra mycket längre tid att få detta klart, men också insikten av att det kommer att bli otroligt bra och fräscht när det är klart. Frågan är bara hur vi ska lösa detta?? Den lilla sjön behöver dräneras bort och berget måste minska i höjd för att vi ska kunna få plats med golv och isolering, två moment som inte görs på en dag direkt. Jajja, vi får fundera lite och återkomma i ärendet.

lördag 9 april 2011

Hos barnmorskan igår

Igår var det dags för vecka 35 besöket hos barnmorskan. Det betyder iaf här i vårt län för samtal om hur man vill ha förlossning, aming och BB vistelse. Jösses! Så nu är det iaf inskrivet i journalen i stora drag om hur jag vill ha hjälp inne på förlossningen, det står också att jag tänker amma och är övertygad om att det kommer att gå bra. Sen står det också att jag trivdes väldigt bra på BB förra gången och jag är nöjd med den vård jag fick då och hoppas på samma bemötande. Man skulle också sammanfatta graviditeten och det kanske inte blev den roligaste berättelsen, men jag avrundade med att jag är jätteglad över att vara gravid och att vi längtar väldigt mycket efter bebisen.

Smulan har nu lagt sig tillrätta, men inte fixerat sig. Så nu ligger huvudet långt nere och rumpan upp. Ryggen har h*n mot vänster sida av min mage och armar och ben sticker ut på höger sida. Hjärtslagen var på 144 slag i minuten och sf måttet låg på 32 cm. Blodsockret låg på 4,5 och blodtrycket var på 120/75. Och det låga blodvärde jag haft är nu väldigt mycket bättre. Värdet var på 124 och jag ska fortsätta äta Niferex för att hålla det eller kanske till och med få upp det lite till.

Jobbdag i vardagsrummet

Morfar och Folke kivas om spånsugen.

Idag har vi haft en rivardag i vardagsrummet. Folke visade sig ha talang för det här med att använda kofot och spånsug. Så nu är nästan hela golvet borta. Elementen har också åkt ut samt alla lister. Det har varit full huggning hela dagen och jag har skött marktjänsten. Är nu ganska så knäckt då jag är van att ta några vilopauser i soffan. Men vi ställde en soffa i köket så den kan jag kasta mig i när jag får någon minut över imorgon kanske. Och så har min snälla mamma sytt en dyna till vår kökssoffa så nu är det rätt så mycket bekvämare att sitta på. Imorgon fortsätter vi och kör i samma tempo, det är mycket som ska göras.

fredag 8 april 2011

Rumsdoft



Jag har ju ett ganska starkt luktsinne och nu när jag är gravid så är det ännu känsligare. Jag tycker ofta att jag känner lukter av allt möjligt här hemma och ibland är det kanske inte så trevliga dofter som kommer förbi näsan. Just nu tycker jag mest att det luktar hund, mat och geggamoja. Brukar tända mina älskade vaniljdoftljus, men de tar ju slut hur snabbt somhelst om jag ska hålla på att elda dem hela tiden. Men så kom jag på att Malin för ett tag sedan hade skrivit om hur hon tillverkade egen room-mist som luktade apelsin och lavendel. Och det lät som en passade doft för huset just nu. Dessa två dofoljor inhandlades sedan på Grön Gåva, men jag hittade aldrig någon passande flaska att blanda dem i. Men så kom jag på igår att jag kan ju lika gärna använda oljebrännaren och testa. Så nu doftar hela huset helt fantastiskt gott. Just blandningen av lavendel och apelsin blir som både mild och fräsch på samma gång.

Lavendel är en doft som ska lugna och minska oro m.m. Apelsin är en doft som vara upplyftande, värmande och glädjande samt skingra dystra tankar m.m. Mer om dessa oljor och andra kan man läsa om på AROMA creatives hemsida eller på Grön Gåva.

Naturvaggan är här




Fick en avi i förrgår om att Naturvaggan jag beställde hade kommit. Så igår åkte jag och Folke och hämtade den. Blev först lite besviken då det var en stor reva i paketet, men det visade sig vara helt okej. Hängde upp den lite provisoriskt bara för att se hur den såg ut och jo, ja, den är jättefin! Den var också mycket större än vad jag trodde att den skulle vara. Ska köpa en fast krok och skruva i taket i sovrummet och bädda den där. Då slipper vi ha spjälsängen i början och spar lite plats då man vill ha Smulan nära i början för nattamning.

Är ni intresserade så kolla in Living in a box hemsida. Där kan man hitta vaggan på rea nu och en massa annat fint.

torsdag 7 april 2011

Nu har jag äntligen rotat fram Folkes bebiskläder



Hittade igår äntligen fram till lådan med påsarna som innehöll de minsta bebiskläderna från då Folke var alldeles ny. De är så små och det kommer en massa fina minnen när man ser dem. Helt ofattbart att han var sådär liten för bara lite mer än tre år sedan. Tog fram en hög som ska tvättas och läggas i garderoben inne på toan.

Inser då jag kollar igenom kläderna att vi har inte så många omlott bodysar eller byxor i den minsta storleken. Och att det mesta är i riktigt murriga färger. Brunt,orange och lite vitt. Det mesta var höstiga bodysar som man drar över huvudet och i princip nästan inget ekologiskt. Ja varför är det så da? Förmodligen för att vi fick så mycket när Folke var nyfödd, så vi köpte bara några enstaka plagg själva. Det syns ganska tydligt då man kommer upp i storlekarna runt tiden då han var 6 månader, då har vi massor av ekologiska, färgglada och lite mer praktiska kläder. Jag vill inte låta otacksam eller gnällig, men det syns tydligt att Folke föddes i november och det var monster och mörka färger som gällde då. Det är ju otroligt gott att finna och skönt att vi behöver liksom inte kasta oss ut på stan för att shoppa ihop en garderob. Men jag skulle tro att vi kommer nog att inhandla några lite ärtigare och mer praktiska plagg till Smulan. Mycket beror ju så klart på hur snabbt denna bebis kommer att växa och om det är en kräkbebis eller inte.

Det vi saknar är några fler omlott bodysar, sköna babybyxor, några heldressar/pyjamaser, en liten mössa och några mjuka goa strumpor. Så lilla bebisgarderoben kommer nog att uppdateras lite med ekologiska plagg i våriga glada färger. =)

onsdag 6 april 2011

Dagens bak




Idag så var det dags att sysselsätta junior med något stillsamt medan pappa sover. Så det blev en testbakning av ett recept på "Nötmaräng på havrebotten" från Allers. De var extremt lättbakade och väldigt goda. Några har vi ätit redan och resten ska få hamna i frysen inför framtida bjudningar. Älskar verkligen långpanne kakor. Det är lätt att göra många olika variationer och de kan bli ganska sliskiga utan större svårigheter. Dessutom blir det ju alltid mycket så det är perfekt att frysa ned för att lätt kunna ta fram vid senare och latare tillfällen.

Recept:

Botten:
200 g smör
1½ dl socker
7 dl havregryn

Smält smör och rör ihop. Tryck ut i långpanna med bakpapper. Grädda ca 10-15 min på 200 grader. Låt svalna.

Nötmaräng:
3 äggvitor
5 msk socker
2 dl hackade hasselnötter

Vispa äggvitorna till ett hårt skum. Vänd ned sockret och bred sedan ut på kakan. Strö på nöthacket och grädda ca 10 min i 200 grader. Skär i rutor. Låt gärna rutorna torka lite på eftervärmen i ugnen.

Receptet hittar man i Allers nr 13 2011.

tisdag 5 april 2011

Clara om tygblöjor

Idag skrev Clara om att hon använder tygblöjor till sin bebis. Dessutom är det precis samma sort som vi fick att prova för ett tag sedan. Clara verkar jättenöjd och det känns ju kul. Snart ska vi också få prova dem ordenligt på vår lilla Smula. Jag har ju varit väldigt nöjd med de andra vi har så jag är övertygad om att dessa från poop kommer funka super.

Till doktorn igen

Jag fick ju tillbaka mitt sjukintyg från försäkringskassan, det dög tydligen inte. Har nu varit hos doktorn idag och han har undersökt mig på lite knasigt sätt. Om man, som jag, inte har ett fast jobb är det sjukt svårt att bli sjukskriven. Det betyder att det får inte finnas ett hopp om att överhuvudtaget kunna göra något mer än typ andas, äta och gå på toa ifall man vill bli sjukskriven på riktigt längre än en vecka.

Så nu har det mätats exakt hur många grader jag kan luta och böja mig åt alla håll, samt bedömt min gång och mitt sätt att ta mig fram över ett golv. Och även kartlagt med tryck på kroppen exakt var det gör ont och hur ont det gör. (det hemska är att jag är mycket mer handikappad än vad jag trodde själv och jag har ont på fler ställen än vad jag visste själv). Så nu får vi väl se vad försäkringskassan tycker om detta, ska bli spännande! Måste bara säga att det är så otroligt skönt att få komma till en människa som verkligen förstår och gör så gott han kan för att hjälpa mig. Han är bra snäll den där doktorn!

söndag 3 april 2011

Giv mig styrka, tack!

Denna helg har varit en lång och segdragen plåga hittills. Jag har så ont och är så trött. Skulle chansa på att jag snittar ungefär tre timmars sömn per dygn nu och det är ganska upphackat. Allt gör mer eller mindre ont nu (sitta, ligga, stå, gå). Jag vet inte om det har med att Smulan kanske håller på att lägga sig på plats för att kunna komma ut eller om det bara är såhär. Har fått betydligt mycket mer förverkar nu och de gör ganska ont. Vissa perioder av dagen mår jag väldigt illa också. Vet inte vad som har hänt, men det känns som att kroppen bara protesterar åt precis allt just nu. Jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till. Det är i ärlighetens namn riktigt jobbigt! Jag gruvar mig så in i norden för då R ska på jobbet och jag blir ensam med allt här hemma.

Ja det var dagens gnäll. Har nu precis slängt in lite babykläder i tvättmaskinen och ska försöka få någon ordning på vad som ska packas med till BB sen. Längtan är väldigt stor nu efter lilla Smulan. Vi längtar alla tre! Storebror frågar varje dag varför bebisen inte kommer ut. Jag svarar att h*n snart är klar och då kommer den. Folke fick hjälpa mig att tvätta babyskyddet och sedan pussla ihop alla delar. Han tycker det är otroligt spännande att få hjälpa till med just detta. Han pussar på magen och säger att han älskar bebisen. Jag frågade igår vad han tyckte att vi skulle göra om bebisen skrek mycket. Då svarade han klokt att vi får väl hjälpas åt och trösta.

Så om jag bara få be om lite mer sömn och lite mindre smärta så ska det nog kännas bättre imorgon.

lördag 2 april 2011

Projekt vardagsrum startar idag!

Nu blir det äntligen av att renovera vardagsrummet. Det ska bli helt fantastiskt skönt att få det gjort. Tanken var ju att det skulle göras för några år sedan, men sen har det blivit uppskjutet pga en massa olika bra och dåliga anledningar. Men nu, nu äntligen!!! Tyvärr kan jag nog inte göra så jättemycket, men jag ska försöka att ordna så att allt går så smidigt som möjligt. Jag planerar och pekar och plockar i ordning. Tänkte att jag skulle visa några bilder på hur det ser ut nu så ni fattar hur glad jag är att det ska bli fint och mysigt.

Vy från hallen in i vardagsrummet. (OBS, extra stökigt eftersom F och R har börjat att städa bort en massa leksaker m.m.)

Vy från rummet in mot hallen och köket. Här ser man var öppningen in till "finrummet" var förut innan vi började bo här.

Vy mot det stora fönstret in mot gården.

Sofforna och skrivbordshörnan. Bakomoch under den stora soffan finns en av de anledningar till varför detta projekt är uppskjutet. En rejäl vattenskada. Det är ett gigantiskt hål i golvet och väggen pga av trasigt element som läkte vatten.
Så, nu har en ett hum om hur det ser ut. Ni får tänka er att det dessutom varit lite ratigare för då jag tog bilderna hade vi hunnit plocka bort en hel del prylar. Rummet som nu går i tonerna beige, brun och svart ska nog få en lite roligare färgskala när det är klart. Och det som ska göras då? Typ allt!
*Byta alla fönstren
*Riva upp golv och isolera om
*Lägga i golvvärme
*Lägga in ett liknande golv som vi har i köket
*Riva taket och sätta trätak
*Göra fräscht på väggar med nya tapeter och panel

Ja det var det. Hoppas att allt ska gå smidigt utan större överraskningar. Det kommer nog att kännas som ett nytt hus då detta är klart. När det är klart kommer vi att fira med nya soffor och ny inredning. Det kommer att bli så fint!

fredag 1 april 2011

Från mig, till mig!


Hade samlat på mig så mycket återbäring på mitt COOP kort så jag kunde roffa åt mig ett par nya gummistövlar helt utan att behöva betala ett enda öre. För nya det behöver jag verkligen nu då slasket börjar. Då man bor såhär på landet där det sprids dynga och är en massa grusvägar osv, är det svårt att vara utan. Ska man dessutom kunna traska torr om fötterna i skogen och leta efter diverse eller bara njuta så är det gott att finna ett par stövlar som är hela. Mina gamla har jag nött ut totalt! Det är hål under dem så man blir blöt blöt om fötterna och då fyller de ju inte riktigt sin funktion mera. Så en liten present till mig själv. Tack!