Drömmar

Alltså det här med graviddrömmarna....? Så otroligt jobbigt när det blir sådär hemska drömmar. Jag minns fortfarande några otäcka saker jag drömde när jag var gravid med Folke i magen, sådär hjärtskärande hemska. Nu är jag inne i en dålig period av sömn och drömmer nästan en mardröm varje natt. Jag vaknar med hjärtklappning och panik. Men jag inser ju ganska snabbt att det bara är drömmar, men då man blir sådär rädd är det svårt att somna om direkt. Och det värsta av allt är att 99% av drömmarna handlar om att Folke försvinner på något sätt, vilket är i princip det värsta som skulle kunna hända någonsin. Tack och lov så ligger han ju alltid och snusar så sött brevid mig eller i sin säng så det känns ju ändå bra. Men de där dryga drömmarna skulle jag gärna slippa.