Om kläder på barn m.m.

Skrev tidigare ett inlägg om att jag tyckte att det blev så uppenbart, när man har en son och en dotter, att folk tycker det är skillnad på flickor och pojkar. Man kan med andra ord säga att jag upptäckt skillnad i bemötandet gentemot mina barn. Har fått en massa trevliga och bra kommentarer på det inlägget som gör att jag ville skriva några rader till om detta.

I själva genusdiskussionen så har egentligen kläder en ganska liten del, men eftersom vi lever i ett samhälle där det yttre har stor betydelse av hur man blir bemött så får helt plötsligt kläder en väldigt stor betydelse för de små. De oskyldiga blanka papper som ska formas av föräldrar, skola och samhälle. Eftersom mannen är norm så kan flickor få det lite tuffare då deras sätt att vara räknas som sämre och inte värt lika mycket. Det gäller för flickor och kvinnor att kliva fram och bevisa att vi kan minsann göra allt precis lika bra som en man. . . . men konsekvensen av detta? Jo, mannen är norm. Även om vi slutar att klä våra "små prinsessor i rosa klänningar" så kommer de att bli behandlade på sätt där de behöver bli tuffare, hårdare, fysiskt starkare osv.

Vi som är föräldrar till pojkar måste ta tag i våra värderingar och visa dem att män ska också söka sig till jämställdhet genom att vara goda förebilder. Pappor behöver också sköta hushållssysslor, de kan gråta och vara ledsna, det är helt normalt ifall en man är bra på att stryka kläder men inte kan laga en bil. Män kan vara känsliga, omvårdande, tröstande. Pappor kan acceptera lägre lön för att få umgås mer med sina barn. Det är inte bara mammor/kvinnor som ska visa att de kan vara maskulina, männen behöver också kompromissa och anamma en mer feminin föräldraroll.

Egentligen är detta enkelt eftersom små barn vet inte "hur man ska vara" förrän vi som föräldrar säger eller visar dem. Det är lätt att lära sin son att gråta är okej, kramas är skönt, laga mat är skoj, tvätta kläder är roligt, prata om känslor är viktigt och tjejer är precis som killar vi ser bara olika ut på vissa ställen.

Så man kan sammanfatta detta med att jag gillar att klä båda mina barn i unisexkläder, för att de ska få ett bemötande som inte präglas på deras kön. Självklart är jag ingen perfektionist (än så länge) så de kommer även att få ha kläder som inte är unisex.