Om bloggen

Ja det här har nog varit den längsta bloggpaus jag tagit på flera år. Men jag har verkligen inte haft något intresse eller energi över till att blogga.

Vi har haft både en helt underbar och lite jobbig sommar. Det är såklart alltid härligt att få umgås med barnen och bara ta dagen som den kommer och jag känner mig lyckligt lottad som har kunnat vara hemma så länge och kommer att fortsätta med det ett tag till också.

Men ett tag efter Flora fyllde ett (i slutet på maj) så började hon att kinka på nätterna rejält. Ja hon har skrikit sig genom hela nätterna och jag har inte sovit många minuter på tre månader. Hon blev samtidigt väldigt risig i magen och jag antog att det var en tand på G. Men när kinket och den dåliga magen höll i sig lite längre än vad det brukar göra för en tand (och det kom aldrig nån tand heller), så misstänkte vi magsjuka. Men ingen annan i familjen blev dålig och det nattliga skriken fortsatte och hennes humör på dagen var inte att leka med. På dagen har hon inte heller velat sova speciellt bra och mer bara stått och gnällt ryckandes i mitt byxben.

Ja jag har tänkt på allt.... det är något fel på mitt barn, eller är jag bara för trött för att orka ta hand om henne på ett bra sätt. Stör vi henne på natten, är hon allergisk, har hon ont någonstans, är hon rent av skadad, är det myggbetten, är det nattskräcken, tål hon inte mjölk, tål hon inte gluten, är hon kanske bara hungrig, är det en tand ändå............... gaaaahh.

Efter tre månader utan sömn helt så kände jag att jag måste fråga någon om råd. Så jag ringde BVC och frågade om det var rimligt att detta skrikande och kink och lösa bajs kan gälla en tand. Sköterskan svarade direkt att -Nej, det är inte rimligt! Men man vet ju aldrig.... Hon trodde att det kunde vara så att det är något mer som stör henne och beslut togs om att testa mjölkfri kost. Läkartid bokades för att diskutera provtagning för mjölkprotein och gluten.

M J Ö L K F R I kost!!? Jaha, hur ska det gå då detta kräsna bar nästan bara äter sånt med mjölk i. Ja nu har barnet varit mjölkfritt i en vecka och man kan ju säga som så, att hon lär nog gå ned i vikt för det är inte mycket hon äter.... men redan efter ett dygn så var hennes humör bättre och hon sov rätt så bra på natten. Jag håller tummarna för att detta är en tillfällighet och att vi får sluta med mjölkfritt snart.

Så ja, vi får se om det kommer inspiration till att blogga nu då jag får sova lite mer....ja vi får se.