måndag 12 december 2011

Snälla världen frys bort alla baciller tack

Ja nu är det måndag och idag skulle det firas lucia på Folkes förskola. Han är hemma för han har dragit på sig en rejäl förkylning igen. Han har i samma veva smittat sin syster som har sin tredje förkylning nu sedan hon kom till världen. Jag känner själv att jag han ungefär hunnit laddat batterierna i två-tre dagar så det känns väl inte sådär jätte peppande att ta hand om snoriga näsor och hosta på nätterna igen.

Måste dock erkänna att jag är enormt imponerat av Flora då hon är sjuk. Hon bryr sig verkligen inte mycket om det själv. Det enda som hon tycker är lite jobbigt är ju när hon inte får luft för hon är så tät i näsan. Som tex i natt: Jag vaknar till flera gånger, men hör att det börjar bli ganska jobbigt för henne att andas genom näsan vid tre tiden. Hon snarkar, rosslar, snörvlar och hostar. Jag kliver upp och petar ur nappen ur munnen och hon lugnar sig lite. När klockan börjar närma sig fyra så låter det som att hon verkligen inte får någon luft, men hon kämpar på och tittar glatt på mig med sina busiga små ögon medans hon vrider sig mot kudden för att det förmodligen kliar i näsan. Jag får nog och lyfter upp henne så hon får vara upprätt, tänker att det kanske kan få henne att andas lite lättare. Vi kramas och jag håller henne i famnen, det är sådär jääääättemysigt!! Ända tills... ongen nyser och sprayar hela mig och sig själv med snor. Det bara bubblar ur näsan och hon viftar med sina små händer och kladdar ut snoret överallt och jag ser hur R flyger upp ur sin sömn. Tänd lampan säger jag lite tyst. Hämta snorsugen säger jag sen. R försvinner ned och jag hittar en liten handduk som jag kan torka bort allt snor med. Lägger Flora på sängen som skrattar och plirar med sina små ögon. Hittar en sån där liten pipett med koksalt som jag droppar en par droppar i hennes näsa. R kommer med snorsugen sedan och jag suger bort lite mer snor, men det mesta kom nog ut med den där rejäla nysningen. Droppar sedan i näsdroppar och låter henne sitta upp en stund med R i vår säng. Jag går ned och dricker mjölk, för jag blev ju så himla hungrig. Kommer upp och Flora skrattar och leker lite. Ammar henne och sen sover vi tungt tills klockan blir ungefär nio. Tack sjuka bebis för att du är så cool!

Med andra ord, det blir ingen lucia idagför Folke. Vi ska nog gräva fram ett gammalt tv-spel istället. Och det snöar så vi kanske går ut och gör några snöänglar sedan. Flora är fortfarande lika glad och snorig.

2 kommentarer:

  1. Jag har tänkt samma sak om H faktiskt. Han bryr sig inte det minsta om sin förkylning. Sover lika bra som vanligt och rosslet och snoret verkar inte bekomma honom alls.

    Grymma ungar vi har :-)

    SvaraRadera
  2. Susanna - Ja visst är det skönt! Att livet liksom fortsätter somvanligt bara. Man får bara torka lite snor och hålla tummarna för att det går över.

    SvaraRadera