Bor på landet utanför Örnsköldsvik. Sambo med Rikard och mamma till lilla Folke och Flora. Matte till en randig bonnkatt och svart labrador.
tisdag 28 juni 2011
Inte utan min dotter!
Jag har börjat sakna Flora så otroligt mycket när jag är ifrån henne. Och då menar jag de korta stunder jag lämnar henne på nedervåningen då hon somnat i sin fars armar och jag nattar storebrollan. Helt sjukt vad man växer ihop, men det är ju bara härligt! Så jag kan erkänna att sjalbärande passar mig ypperligt då jag har henne med mig överallt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Så mysigt! Jag upplever lite samma sak.
SvaraRaderaVacker kvinna!
SvaraRaderaSusanna - Å det är en sån härlig känsla!
SvaraRaderaAnna - Vad gulligt skrivet. Tack! Jag som var svettig trött och extremt omatchad, vågade nästan inte lägga upp bilden. Men sen tänkte jag att, vem bryr sig liksom... =) Kram!
SvaraRaderaja visst är det mysigt!!! :)
SvaraRaderakillmamman - Ja!! Man blir helt beroende. Det är dessutom än mer lättframkallat då man haft ett bärbarn innan som bodde i sjalen.
SvaraRadera