Igår kunde man hitta denna debattartikel, som tar upp det här med att det inte är bra för barn att börja på förskolan innan de har fyllt två. Att det inte är nödvändigt att socialisera ett barn under två år, eftersom barnet faktiskt inte har behov av det.
Jag kan hålla med om det som står i artikeln och jag kan till och med sträcka mig till att barn inte behöver förskolan förrän de är bra mycket äldre än 3 år. Men jag har också förståelse för föräldrar som inte har något val och jag tycker verkligen inte att de ska gå runt med dåligt samvete. Men tyvärr så är det många som prioriterar livsstil. Familjer där båda föräldrarna har bra inkomster och har dragit på sig en livsstil som kräver att båda arbetar jämt. Jag tycker personligen att barnens småbarnstid är så kort, så dessa år kan man prioritera bort allt som egentligen inte behövs. Har man råd med tak över huvudet, mat i skafferiet och kläder på kroppen så är det allt som behövs för att kunna älska och ge trygghet till ett barn. Resten är bara bonus som ett barn egentligen inte bryr sig om. Ett barn behöver sina föräldrar för att kunna må bra och utvecklas till en trygg och stabil människa som kan ha ett fint liv. Även om man väljer att placera sin ettåring i förskolan så tycker jag att man ska fundera på detta. Varför sätter vi vårt barn i förskolan just nu? Kan det vänta? Är det det bästa för barnet? Skulle vi kunna prioritera på ett annat sätt för att kunna vara hemma längre?
Igår skrev Jennie också om just detta.
På frågan om det är det bästa för barnet är det nog väldigt få föräldrar som skulle svara ja! Det finns egentligen inget att diskutera på den punkten (om man inte har undermåliga föräldrar vill säga men det är en annan diskussion..). Tyvärr är det nog oftare bäst för föräldrarna att placera de små på förskolan så tidigt (om föräldrarna vill tillbaka till arbetsliv och sådant menar jag), snarare än i barnens intresse.
SvaraRaderaJag skulle kan tänka mig att även många föräldrar kanske inte tänker på detta i ett större perspektiv, utan mer bara gör som alla andra.
SvaraRaderaJag håller med dig om att småbarnstiden är kort och att man ska prioritera bort så mycket som möjligt för att få var mycket tid med sitt barn. Dock finns det annan forskning som säger att även små barn behöver umgås med andra barn i samma ålder. Själv tror jag inte på att överdriva åt något håll. Mycket tid med föräldrarna och lite tid med kompisar är vad jag tror på. Har väldigt svårt att se att det finns nästan någon som har möjligheten att vara hemma med sitt barn på heltid tills det är 3 år.
SvaraRaderaHälsningar Emma
emmasnotskal.wordpress.com
Självklart är det viktigt för små barn att få träffa andra barn. Är ju utbildad förskollärare så jag har läst massor av forskning om små barn och vet att det är viktigt för små att få träffa likasinnade. Men det betyder ju inte att man måste sätta dem i förskolan. Man kan lika gärna hälsa på en kompis några gånger i månaden eller gå på föräldragrupp eller öppna förskolan/kyrkis (om det finns någon där man bor).
SvaraRaderaHär har vi levt på en inkomst sen fem år tillbaka så jag vet att det funkar utmärkt att snåla in så man kan vara hemma med sina barn längre om man vill. Har vänner som har varit hemma med sina barn och vänner som planerar att vara hemma med sina barn tills de måste börja skolan.
Tips på några bloggar där man kan läsa om folk som är hemma med sina barn:
http://fembarnsmamman.se/
http://www.lyckobacken.se/
http://ladydahmer.alltforforaldrar.se/
http://hostlycka.blogspot.se/
http://hemmaforaldrar.se/
Det finns massor av människor som stannar hemma med sina barn längre än vad man tror.